IVO granskar ett LSS-boende Växjö¹. Det finns uppgifter om att en individ låsts in under två års tid. Tvångsvård får inte ske i ett LSS-hem. I rapporteringen är det lätt att glömma att det är just i sitt hem personen låsts in. Enligt dokument var brukarens enda sätt kommunicera med omgivningen att banka på den låsta dörren, något som strider mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter². Det strider också mot Funktionsrättskonventionen som ger rätt till faktiskt och fullständigt deltagande och inkludering i samhället³.

Inlåsning är en strategi som inskränker den individens rättigheter och kan i sig utlösa både problembeteenden och obehag. Under våren 2019 i ett annat LSS-hem tryckte en vårdare ner autistiske Dick Nord med ett knä mot hans bröstkorg, samtidigt som han höll fast en saccosäck ovanpå honom så att Dick inte kunnat komma loss. Vårdaren dömdes för ofredande av Dick samtidigt som han hävdade att agerat enligt de instruktioner personalen fått ⁴. Detta är två exempel där individers friheter begränsats på otillåtna sätt. 

Det finns också exempel på bristande tillsyn som lett till hemska konsekvenser. I januari 2018 drunknade 17-åriga funktionsnedsatta Måns när han lämnats ensam i ett badkar på ett korttidsboende.⁵  I somras försvann en femårig pojke från det HVB-hem i Hagfors och hittades sedan död.⁶

Ett LSS-boendes syfte är inte att ”förvara” en person utan att skapa ett hem som skapar utveckling och livskvalitet. Enligt lagen LSS⁷ paragraf 5 och 6 ska LSS-verksamhet främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Verksamheten skall också vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. 

Att det sker kränkningar av individer i beroendeställning inom LSS-verksamheter är tragiskt och tyder på att det saknas kunskaper kring hur man skulle kunna göra istället och resurser. Kvaliteten i ska enligt lagen systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Det ska också finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges⁷.

Att skapa ett gott liv för personer med funktionsnedsättning bör inte i huvudsak bygga på att undvika situationer som utlöser problembeteenden, utan detta bör endast ske tillfälligt och i nödfall. Undvikande av problemsituationer gör nämligen inte att individen utvecklas mot större livskvalitet och självständighet. Istället bör strategier som minskar antalet problemsituationer användas.

Det finns en mängd strategier som kan hjälpa individer med funktionsnedsättning att få en bättre vardag. De bygger i stora drag på anpassning av miljö och krav, en stimulerande vardag och att lära sig nya färdigheter. Om en brukare t.ex. ägnar sig åt problembeteenden för att kommunicera att hen är understimulerad så kan verksamheten dels hjälpa till att skapa stimulerande aktiviteter och dels öva med individen på att kommunicera sitt behov på andra sätt (funktionell kommunikationsträning). 

För att öka livskvaliteten och minska risken för problembeteenden finns det några saker som är bra att lära sig för individer som inte kan⁸:

• Att kommunicera tydligt vad en vill, behöver, gillar och ogillar så att omgivningen förstår utan att skada sig själv eller andra.

• Att skaffa uppmärksamhet och närhet på ett tydligt sätt som omgivningen förstår och inte skadar någon.

• Att med glädje engagera sig i aktiviteter ensam och tillsammans med andra.

• Att på ett säkert sätt hantera, tolerera svåra situationer som är för individens bästa på lång sikt.

De här färdigheterna går att öva med hjälp av tydlighet, hjälp att göra rätt (prompt) och förstärkning. Kunskap om denna typ av insatser skulle göra boenden bättre rustade att hjälpa sina boende på bästa vis och minska eventuella känslor av maktlöshet hos personal. 

¹ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/lssinlasning?fbclid=IwAR0cHXxpWzna2v9s1EWNiwYQSdK5wW2PEiZ3w8qKmTLPR9tG4WiaiJoKkcw

² FN. (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. UNRIC Brussels, 1–18. https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf

³ Regeringen. (2008). Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. december 2008, 44. https://www.regeringen.se/4ae1cb/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/funktionshinder/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning.pdf

⁴ https://www.gp.se/nyheter/autistiske-dick-nords-vårdare-döms-för-ofredande-1.36131694

⁵ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/dom-faller-mot-personal-som-atalats-efter-17-arings-dod-i-badkar

⁶ https://www.expressen.se/gt/krim/aklagaren-vittne-sag-pojken-lamna-boendet/

7 SFS nr: 1993:387 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387

⁸ Ala’i-Rosales, S., Cihon, J. H., Currier, T. D. R., Ferguson, J. L., Leaf, J. B., Leaf, R., McEachin, J., & Weinkauf, S. M. (2019). The Big Four: Functional Assessment Research Informs Preventative Behavior Analysis. Behavior Analysis in Practice, 12(1), 222–234. https://doi.org/10.1007/s40617-018-00291-9 Tryck här för att ladda ner i fulltext!