Självskada
Autism, Forskning, Problembeteenden, TBA

Vanligaste anledningarna till självskada vid autism

Nyligen publicerades en studie kring självskada hos vuxna med autism. Den tyder på att den vanligaste funktionen hos självskada är att slippa något. Svårigheter att kommunicera verkar också göra anledningarna till självskada mer komplexa.

Båda vuxna och barn med autism har ökad risk för att ägna sig åt självskada1. Vid självskada hos personer med autism finns det flera olika behandlingar. För vissa fungerar det med att förändra de situationer som leder till självskada, för andra är det viktigt med kommunikationsträning och för vissa behövs att man hindrar beteendet från att utföras (blockning) eller utsläckning. Utsläckning innebär att analysera vilken konsekvens som vidmakthåller beteendet, för att sedan se till att beteendet inte leder till den konsekvensen.

Alla dessa olika behandlingar bygger på kunskap om individens specifika anledning till självskada och är ofta effektiva om de matchar anledningen.2 Denna typ av beteendeinriktade insatser är mer effektiva än medicinering3. För att ta reda på ett beteendes anledning behövs en analys av sammanhanget som beteendet uppstår i. En sådan analys kan göras genom att intervjua personen själv, närstående, fylla i formulär eller göra observationer. Alla dessa sätt att utforska beteendets anledning bygger på forskning kring beteendes funktion, funktionell analys.

Det viktiga för att kunna hjälpa till är alltså inte hur beteendet ”ser ut” (till exempel om individen slår sig själv, biter sig i armen eller bankar huvudet i något), utan vad som är anledningen till beteendet.

Nyligen publicerades en studie4 kring självskada hos vuxna med autism. Den tyder på att självskadebeteende oftast har funktionen att slippa något, att situationer blir för svåra att orka med. Vuxna autister som inte kan prata verkar ha mer komplexa anledningar till självskada.

Svårigheter att kommunicera hänger med andra ord ihop med självskadebeteenden, därför är kommunikationsträning en vanlig typ av behandling5. En av de viktigaste sakerna att kommunicera verkar utifrån studien på vuxna med autism4 vara att säga ifrån när något är för jobbigt. Det går att öva på detta genom att skapa situationer där personen får protestera på något sätt6. Det finns också starka skäl att tro att kommunikationsträning kan verka förebyggande av självskada och andra beteendeproblem7. Det finns också tecken på att tidiga insatser minskar risken för att individer med autism ska utveckla annan psykiatrisk problematik som depression eller ångest8. Läs gärna en tidigare text i bloggen om självskada hos personer med autism.

  1. Blanchard A, Chihuri S, DiGuiseppi CG, Li G. Risk of Self-harm in Children and Adults With Autism Spectrum Disorder: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Netw Open. 2021;4(10):e2130272. doi:10.1001/jamanetworkopen.2021.30272
  2. Muharib, R., Gregori, E. A Systematic and Quality Review of Function-Based Interventions for Adults with Intellectual and Developmental Disabilities. J Dev Phys Disabil 34, 739–773 (2022). https://doi.org/10.1007/s10882-021-09825-6
  3. Morano, S., Ruiz, S., Hwang, J., Wertalik, J. L., Moeller, J., Karal, M. A., & Mulloy, A. (2017). Meta-analysis of single-case treatment effects on self-injurious behavior for individuals with autism and intellectual disabilities. Autism and Developmental Language Impairments, 2. https://doi.org/10.1177/2396941516688399
  4. Natalie Werner & Pia Bienstein (2022) Multiple and Single Functions of Self-Injurious Behavior in Autistic Adults with an Intellectual Disability, Journal of Mental Health Research in Intellectual Disabilities, DOI: 10.1080/19315864.2022.2149909
  5. Tiger, J. H., Hanley, G. P., & Bruzek, J. (2008). Functional Communication Training: A Review and Practical Guide. Behavior Analysis in Practice, 2003, 16–23.
  6. Rasmussen, T., & Strömberg, O. (2022). Barn med autism – Handledarguide för grundläggande färdighetsträning (1st ed.). Studentlitteratur AB.
  7. Ala’i-Rosales, S., Cihon, J. H., Currier, T. D. R., Ferguson, J. L., Leaf, J. B., Leaf, R., McEachin, J., & Weinkauf, S. M. (2019). The Big Four: Functional Assessment Research Informs Preventative Behavior Analysis. Behavior Analysis in Practice, 12(1), 222–234. https://doi.org/10.1007/s40617-018-00291-9
  8. Smith, D. P., Hayward, D. W., Gale, C. M., Eikeseth, S., & Klintwall, L. (2019). Treatment Gains from Early and Intensive Behavioral Intervention (EIBI) are Maintained 10 Years Later. Behavior Modification. https://doi.org/10.1177/0145445519882895

One thought on “Vanligaste anledningarna till självskada vid autism

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *